Ingen gräns mellan verklighet och fantasi - Katharina Grosse på Gagosian

Katharina Grosse är kanske den mest ärliga konstnären som arbetar idag. Jag säger det eftersom, när en filmgrupp från Art21 frågade henne varför hon gör den typ av konst hon gör, svarade Grosse: ”Jag njuter helt av att titta på saker, och jag vill ha något häftigt att titta på, så jag gör detta för mig själv. Jag roar mig själv. Jag underhåller mig själv.” Så enkelhet; sådan direkthet – detta är sällsynt i samtida konst. Genom att erkänna att hon i grunden egentligen bara försöker göra något för sig själv, för att roa och underhålla sig själv, för att ge sig själv något häftigt att titta på, frigör hon också oss som betraktare att slappna av kring hennes verk. Vi behöver inte hitta någon mening i dem, eller ens förstå dem på någon annan nivå än den visuella. Det är en så generös gåva. Men det är också en bedräglig gåva, för egentligen är de verk Grosse skapar allt annat än enkla. Processerna och metoderna hon använder för att skapa dem är komplexa, och de slutgiltiga verken är mångfacetterade och lager-på-lager, både i deras fysiska närvaro och i deras eftertänksamma aspekter. Grosse inser förstås att det är så. Citatet ovan fortsätter faktiskt, där Grosse säger att hennes process också handlar om ”knep som jag spelar för mig själv eller för andra. Jag är nog en trickmakare.” Hennes nuvarande utställning, Prototypes of the Imagination, som visas till och med 27 juli på Gagosian Britannia Street, London, är en elegant påminnelse om dessa dubbla aspekter av vad Grosse gör. Med ett relativt litet antal verk är den ganska enkel och rak på sak. Eftersom de flesta verken är tvådimensionella målningar som hänger på väggarna, är den också ganska återhållsam jämfört med de flesta av hennes andra senaste utställningar. Oemotsägligen presenteras verken på ett sätt som är häftigt att titta på. De är roliga, underhållande och vackra. Ändå är denna avslappnade installation på subtila sätt också en inbjudan till en mycket djupare och mer innerlig värld. Det är ett slags trick. Verken får oss att tro att de är precis vad de ser ut att vara, men sedan drar de in oss i en magisk värld där, som Grosse säger, ”Det finns ingen gräns mellan verklighet och fantasi.”

Mellan Tänkande och Handling

De flesta betraktare känner till Grosse inte så mycket från hennes målningar, utan från hennes storskaliga, skulpturala installationer. Utformade för att samspela med de specifika miljöer där de visas, är hennes installationer en fest för ögonen. De ser ofta ut som storslagna fysiska uttryck för måleriska gester, som om abstrakta, gestiska former och penseldrag har sprängt loss från en målning och blivit biomorfa uttryck för levande färg i rummet. Andra gånger målar Grosse på verkliga föremål från naturen eller från den arkitektoniska världen, som träd eller byggnader, och förvandlar dessa föremål med sin färg som en skönlitterär författare skapar en påhittad värld av element som är helt verkliga.

Katharina Grosse: Prototypes of Imagination, installationsvy på Gagosian Britannia Street, London. Konstverk © Katharina Grosse och VG Bild-Kunst, Bonn. Foto: Lucy Dawkins

De svårklassificerbara aspekterna av hennes installationer gör att vissa har svårt att beskriva Grosse. Är hon målare, skulptör, installationskonstnär eller offentlig konstnär? När det gäller hur hon själv ser på frågan säger hon: ”Är jag målare, är jag skulptör? Jag vet inte. Jag talar med världen medan jag målar på den, eller med den, eller i den. Det är en kollision av saker med den målade bilden. Något uppstår genom denna kollision som inte kan tas isär längre.” Det är allt som verkligen betyder något för hennes verk. Det är en kollision av element i rummet, där natur, arkitektur, process, former och färg förenas till något vackert och nytt, och mer storslaget än de enskilda delarna.

Katharina Grosse: Prototypes of Imagination, installationsvy på Gagosian Britannia Street, London. Konstverk © Katharina Grosse och VG Bild-Kunst, Bonn. Foto: Lucy Dawkins

Osedda Dimensioner

I Prototypes of Imagination på Gagosian är det som om Grosse har tagit till sig de lärdomar hon fått från sina monumentala installationer för att använda på tvådimensionella ytor. Men målningarna är allt annat än platta. Grosse har förvandlat deras ytor till illusionistiska rum där världar tycks leka kurragömma med betraktaren. Grosse säger att bilderna ”komprimerar verklighetens egenskaper.” Det är en träffande beskrivning, eftersom de verkar innehålla oändliga dimensioner hoptryckta till något våra ögon och sinnen knappt kan rymma. Men utställningens höjdpunkt är en massiv (212 5/8 × 822 13/16 × 104 5/16 tum) utan titel målning som hänger från taket. Den är upphängd så långt från väggen att betraktare kan gå bakom den, vilket ger oss möjlighet att betrakta dess tvådimensionella natur från båda sidor. Denna målning förkunnar den dolda värld som också finns på de andra målningarna som hänger på väggarna. Och ändå hänger den också ner på golvet så att en del av den fortfarande förblir osedd.

Katharina Grosse: Prototypes of Imagination, installationsvy på Gagosian Britannia Street, London. Konstverk © Katharina Grosse och VG Bild-Kunst, Bonn. Foto: Lucy Dawkins

En enkel gest, men också en så djup sådan – Grosse visar oss bara en del av vad som finns. Vårt perspektiv är nyckeln, inte bara för att låsa upp vad vi vet om dessa bilder, utan också om oss själva, om varandra, om universum. Detta kan vara vad Grosse menar när hon säger att ”det finns ingen gräns mellan verklighet och fantasi.” Vår fantasi är bara en glimt av det som ännu inte har blivit verklighet. Det är en titt bakom bilden till en dold värld. Genom att bjuda in oss att se bortom det som normalt är synligt, förlänger Grosse inbjudan till oss att känna igen de många dimensioner som möjligen kan finnas omkring oss. Trots att detta är den enklaste och mest raka utställningen av hennes verk på åratal, är den samtidigt ett perfekt uttryck för hennes idé, att vara människa är en upplevelse av att leva inne i världen samtidigt som man ser på världen – att vi bebor världen och samspelar med den samtidigt.

Framträdande bild: Katharina Grosse: Prototypes of Imagination, installationsvy på Gagosian Britannia Street, London. Konstverk © Katharina Grosse och VG Bild-Kunst, Bonn. Foto: Lucy Dawkins

Av Phillip Barcio