Artikel: Belysa duken: Anna Eva Bergmans lysande resa genom konstnärliga landskap

Belysa duken: Anna Eva Bergmans lysande resa genom konstnärliga landskap
Född 1909 av svenska och norska föräldrar, Anna Eva Bergman visade tidigt en talang för teckning. Hon finslipade senare sin talang vid Oslos Skola för Tillämpad Konst och Wiens Skola för Tillämpad Konst. Hennes konstnärliga liv blomstrade i Paris, där hon studerade vid Akademin André Lhote och Académie Scandinave. Det var här hon träffade sin blivande make, den tyske målaren Hans Hartung, en person som skulle påverka hennes liv och konst betydligt.
Den Transformativa Resan
I sina tidiga år ekade Bergmans verk den spöklika melankolin hos Edvard Munch och den strikta realismen hos tyska nya objektivitetskonstnärer. Men i början av 1950-talet började hon navigera mot abstraktion, inspirerad av de fascinerande landskapen i Skandinavien och Spanien. Hennes duk började fira rytm, linje och enkelheten i naturliga former, som berg, fjordar, stenar och havslandskap.
Anna Eva Bergman - Nr 11, 1968. Stort runt. © Fondation Hartung-Bergmann
Att skapa ljusstyrka
En obestridlig luminositet genomsyrar Bergmans målningar, som utstrålar från noggrant kalibrerade toner, ofta accentuerade av reflekterande ytor av guld- eller silverblad. Betraktaren dras till en fascinerande magnetisk relation mellan dessa figurer. Men istället för att skapa en känsla av mållös svävande, säkerställer Bergman att de behåller en tydlig relation till dukens nedre kant, vilket erbjuder en känsla av förankrad tyngd. Från hennes tidiga dagar till toppen av hennes abstraktionsperiod, speglar Bergmans konstnärliga resa en djup personlig resa, präglad av skönheten i de landskap hon levde i och de inre känslomässiga landskap hon traverserade. Hennes verk förblir ett lysande fyrtorn i konstvärlden, som reflekterar den tysta, klara luminositet hon förde till sin duk.
Anna Eva Bergman - Nr 2, 1953. Stèle med måne. © Nationalmuseum för konst, arkitektur och design, Oslo.
I den abstrakta expressionismens rike
Hennes konst skilde sig från den dominerande gestural abstrakta måleritrenden på 1950-talet. Arbetande på höjden av Abstrakt Expressionism, inkorporerade Bergman verklighetsbaserade motiv i sina abstrakta kompositioner, subtilt upprätthållande ett balanserat avstånd. Till skillnad från sin samtida, den amerikanska konstnären Joan Mitchell, som antropomorfiserade landskap, framkallade Bergman den känslomässiga avlägsenheten inom oss genom att fånga naturens världens liknande egenskaper.
Anna Eva Bergman - Nr 26, 1962. Eld. © Fondation Hartung-Bergmann
Minimalism och Mästerskap
De senare åren av hennes karriär bevittnade en ytterligare förenkling av motiv, ofta reducerade de dem till enstaka linjer eller en begränsad palett av två eller tre primära färger. Även i denna destillerade minimalism fångade Bergman essensen av vidsträckta landskap och visade den fascinerande utvecklingen av hennes stil över tid.
Anna Eva Bergman - installationsvy. Retrospektiv på Musée d'Art Moderne de Paris.
Retrospektiv på Musée d'Art Moderne de Paris
Hennes strålande arv visas för närvarande på en separatutställning på Musée d'Art Moderne de Paris. Den omfattande utställningen är ett bevis på hennes kraftfulla konstnärliga resa, med verk från olika faser av hennes liv. Den fångar vackert hennes övergång från figuration till abstraktion och erbjuder besökarna en djupgående förståelse för hennes unika tillvägagångssätt till konst. Utställningen inleds med hennes tidiga figurativa verk och rör sig kronologiskt mot hennes övergång till abstrakt konst. Denna kurateringsmetod gör det möjligt för publiken att följa Bergmans kreativa utveckling och erbjuder en intim inblick i konstnärens föränderliga perspektiv.
Men utställningens fokus ligger på hennes "metallmålningar" - en serie som Bergman började med i slutet av 1960-talet och fortsatte med under resten av sin karriär. Dessa verk, som huvudsakligen utförts på metallplåtar med guld- och silverblad, fördjupar sig i Bergmans intensiva relation med naturen och kosmos. De ekar konstnärens filosofiska reflektioner över existensen och utforskar djupt den mänskliga naturen och vår plats i universum.
Musée d'Art Moderne de Paris retrospektiv hedrar verkligen Bergmans anmärkningsvärda karriär. Det visar hennes modiga trots mot de konstnärliga normerna under hennes tid och hennes engagemang för personlig äkthet. Trots minimalismen i hennes verk, fångar hon en enormitet av tankar, känslor och filosofiska frågor.
Utvald bild: Anna Eva Bergman - Nr 49, 1973. Vague baroque. © Fondation Hartung-Bergmann
Alla bilder används endast för illustrativa ändamål
Av IdeelArt